Åååå!

Kom på mej själv me att lyssna efter Monis nu när vi kom hem från att länma smillisen på dagis... Hon brukade ju alltid ge ifrån sig världens glädje tjut! Fy, när man tänker på de blir man ju fan deprimerad... Därför har ja verkligen försökt att inte tänka påt, ja skuter bort tankarna me en gång =(